Syftet med denna skrift är att få en inblick i, och igenom arbetet med den, fördjupa mig i och försöka förstå hur folk levde i mina födelsetrakter före min tid. Vilka hus och stugor fanns runtomkring mina förfäder? Vilka bodde där? Vad sysslade de med? Hur levde de?

Jag har gjort en förteckning över gårdar, torp och folk i delar av norra Risinge socken från slutet av 1700-talet och fram till 1936, d.v.s. så långt fram som sekretess-bestämmelserna inte lägger hinder i vägen.

Kanske någon annan funderar ungefär som jag? Ställer samma frågor, nu eller i framtiden. Kanske min krönika kan ge någon ett svar på någonting? Samtidigt är det viktigt för mig att, för mina  barn, barnbarn o.s.v., på något sätt presentera min barndomsbygd där jag föddes och växte upp. Och så kommer den befängda tanken smygande, kanske det här kan intressera flera personer? Och då ökar förstås kravet på mig själv att skriva förståeligt och språkligt riktigt. Skriva, radera, skriva om o.s.v. i all oändlighet tycks det ibland. Kontrollera källuppgifter, lägga till fler intressanta uppgifter, dra ifrån det som kanske är mindre viktigt. Nu har jag gjort det så många gånger så nu får det duga.

Jag är född i Mossen ”på Tjuttorps egor” och har senare vistats mycket i dessa skogar och områden och  åtskilliga gånger stått vid en gammal husgrund, funderat och fantiserat om hur det såg ut och hur livet just här, långt före mig, har varit. Jag har försökt så gott det går att hitta uppgifter om detta och vilka de var, och har sammanställt en liten skrift  till glädje åtminstone för mig själv.

Arbetet har startat med att först förteckna alla hus, med namn, byggnadsår och rivningsår där det funnits uppgifter om detta. Jag har också besökt alla platser som är namngivna, om det varit möjligt att fastställa var husen var belägna. Mätt upp och lokaliserat husgrunder. Försökt att tänka mig in i hur det ut, var uthusen låg o.s.v. Husets byggnadsår, eller åtminstone de boendes inflyttningsår, baserar sig på när namnet först förekommer i någon källa, tex. karta eller husförhörslängd. Ibland förekommer flera namn på ett och samma torp. Det hände att man bytte namn på stugan, kanske i samband med att man ersatte en gammal stuga eller av annat skäl. En fråga som uppkommit ofta är, om det möjligen är en helt ny stuga? Den som läser min berättelse kommer stt stöta på många sådana exempel.

Namn på folk som bott i stugan är baserat på vad som antecknats i kyrkans husförhörslängder och muntlig tradition.